Nyhetsvärdering: Djur slaktas utan bedövning – köttet kan säljas i Sverige

Kor, får, kalvar, och lamm plågas just nu till döds i slakterier runt hela Europa. Lagen säger att ett djur måste vara medvetslöst innan det tappas på blod. I alla EU-länder utom Sverige finns ett undantag: av religiösa skäl får man slakta djur utan bedövning. Undantaget utnyttjas av slakterier som sparar tid och pengar på att hoppa över ett steg i produktionen – det steg som gör att slakt på löpande band kanske kan betraktas som mänsklig.

I Rapport i tisdags visades ett reportage om Namir Zefadi som är Halal-slaktare. Han bedövar sina djur enligt svensk lag men anser ändå att hans kött är slaktat enligt Halal-metoden.

-Det står ingenstans i koranen att djuret måste vara icke-bedövat.

De imamer han pratat med är eniga: så länge hjärtat slår är det inga problem. Och hjärtat slår ett tag när djuret blivit medvetslöst.

”Få nyheter får genomslag som de som handlar om djur” skriver Björn Häger i Reporter: en grundläggande bok i journalistik. Det är lätt att förstå och relatera till, och djur som far illa väcker naturligtvis ännu mer känslor. Ett djur är oskyldigt, kan aldrig försvara sina rättigheter och är helt utlämnat till människans godtycke. 

Ett tecken på att en nyhet värderas högt är att den ligger tidigt i sändningen (första inslaget, 14/2). Just den här nyheten har mycket som gör att den värderas högt.

Det här var ett uppföljande reportage efter helgens inslag om slakten i EU där vi får möta Johan Beck-Friis, informationschef Sveriges veterinärsförbund.

-Det var nog inte meningen att vi skulle se det, men jag såg ju direkt vad som var på gång. Det var förfärligt, jag såg skräcken i kornas ögon, hur de stod med halsen avskuren och blodet sprutande, vid fullt medvetande. Det är kvalificerat djurplågeri, säger Johan Beck-Friis.

Nyheten kommer tidigt i sändningen, efter 2 minuter och 55 sekunder, vilket är ett tecken på att den värderats högt. Hade nyheten presenterats i en tidning hade den hamnat långt fram. Ofta görs en avvägning mellan vad som är intressant information och vad som är viktig information. Nyhetskonsumenter upplever inte alltid att det som är viktigt är intressant, och det som är intressant för publiken, det vill säga, det som säljer, är inte alltid särskilt viktigt. Jag tror att den här nyheten upplevs som både intressant och viktig på många sätt.

Den berör oss, inte bara för att den handlar om djur, utan för att den handlar om vår mat, våra val i vardagen och vår konsumentmakt. Inslaget inleds med en referens till att vi äter mer kött än någonsin i Sverige idag, nyheten ligger alltså nära i tid (idag), i rum (Sverige) och kultur (vår mat). En del av inslaget handlar om i ursprungsmärkning av kött. Som konsument får du veta varifrån köttet kommer, men inte hur det slaktats. Det blir en intressant vinkel av nyheten som berör alla som någon gång stått och valt mellan billigt utländskt kött, som tydligen kan likställas med djurplågeri, och dyrare Svenskt kött som slaktats på ett humant sätt. Samvetet kickar igång och känslor rörs upp. Vinkeln av nyheten kring konsumentansvar bedöms så pass intressant för tittarna att den följs upp med en debatt om ursprungsmärkning mellan Eskil Erlandsson (C) och Jens Holm (V)i God morgon Sverige 15/2. Naturligtvis är uppföljningsmöjligheten också en del av att nyheten värderas högt, eftersom det ger exklusivitet och lockar tittare. Och locka tittare eller läsare är naturligtvis något av det viktigaste för en nyhetsredaktion 

Källor kring nyhetsvärdering: 

Reporter: en grundläggande bok i journalistik av Björn Häger

http://miun.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:226990

http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795